Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

97.3m FM

Barnbiblioteket saga 100 ar

opinion

Med tyska pedagoger som ledstjärnor inleddes i Sverige under talet en debatt om barns läsning. Debatten fördes utifrån kulturradikala, moderna idéer om barnuppfostran och folkbildning men bör nog också uppfattas som en reaktion på en tilltagande kommersialisering av barn- och ungdomskulturen. Både för barnens och för samhällets utveckling ansågs det vara av vikt att unga inte slösade bort sin tid på läsning av verk som var triviala eller gav upphov till villfarelser.

"Barnbiblioteket saga 100 ar" goda litterära verket skulle bidra till barnens bildning, karaktärsutveckling och estetiska fostran. En av debattens frukter var att Svensk läraretidning grundade en förlagsverksamhet med Barnbiblioteket saga 100 ar på att ge ut god litteratur för barn och ungdom.

I ett samarbete med Sveriges allmänna folkskollärarförening sjösatte man en skriftserie med namnet Saga, i nationalromantisk anda erinrande inte bara om en barnlitterär genre utan också om asagudinnan Saga, som förknippats med berättande och med vishet. Initiativet till denna utgivning, som alltså var tänkt som ett komplement till och en korrigering av den kommersiella marknadens utgivning, togs av två övertygade liberaler: Fridtjuv Berg och Emil Hammarlund.

Den förre hade bakgrund som pedagog men var mer framträdande i den politiska sfären och skulle bland annat bli ecklesiastikminister i Karl Staafs regeringar. Emil Hammarlund var lärare och liberal riksdagsman, han hade varit med och stiftat Folkskollärarföreningen och Svensk läraretidning och tagit initiativ till jultidningen Jultomtensom haft ett distributionssystem via lärare som var en direkt föregångare till det system som Saga kom att tillämpa.

I synnerhet under de första 15 åren sköttes det redaktionella arbetet inom Barnbiblioteket Saga med stor pedagogisk noggrannhet. Både text- och bildmaterial skulle vara av yppersta klass. Varje text granskades och godkändes av samtliga tre ledamöter i utgivningskommittén — förutom Berg och Hammarlund ingick också den senare hustru Amanda, som snart var den som drev skriftserien.

Amanda Hammarlund skulle i själva verket bli en av våra första tongivande kvinnliga förläggare. Omvittnat sparsam och resolut var hon också mycket skicklig på att engagera landets främsta skribenter och illustratörer. Hennes "Barnbiblioteket saga 100 ar" insats var avgörande för att Barnbiblioteket Saga under så lång tid skulle kunna upprätthålla sin centrala ställning i den svenska bokutgivningen för barn och unga.

Skriftseriens målsättning var demokratisk och folkbildande: Lärarkåren skulle engageras för dess spridning — detta var Emil Hammarlund verkliga innovation och en förutsättning för skriftseriens framgångar.

Med anledning av att det...

Lärare åtog sig att agera kommissionärer för serien, de talade för den i skolorna och värvade prenumeranter. Den som ville kunde beställa pärmar till häftena — de klassiska röda pärmarna i Sagas inbundna böcker.

Redan startåret hade man 11  subskribenter. Någon uppdelning i pojk- och flickböcker ville man uttryckligen inte ha, men i marknadsföringen presenterades ändå verken i överensstämmelse med konventionella könsroller. Vad gäller de typiska flickböckerna dominerade de svenska originalen över översättningslitteraturen.

Inledningsvis undveks titlar som kretsade kring barn i samtiden eftersom det ansågs vara ointressant för barn att läsa om den egna miljön. Den moraliska eller religiösa tendensen fick emellertid inte vara för stark, inte heller de didaktiska inslagen, vilket nog var Barnbiblioteket saga 100 ar en förutsättning för seriens framgångar. De upplysningsideal som genomsyrade utgivningen favoriserade dock kunskap framför raffel: En del av utgivningen bestod av svenska originalberättelser.

Därifrån var det en glidande och vag övergång till den översatta litteraturen. Den omedelbara förebilden för urval och översättningsstrategi fanns i Danmark, där Christian Erichsen, en före detta folkskollärare, hade startat Børnenes Bogsamlingsom också fick en norsk avläggare två år senare. Uppgiften var istället att presentera ett tillgängligt urval av den barnlitteratur som redan fanns översatt.

I linje med detta kom inte heller Barnbiblioteket saga 100 ar Saga att introducera helt nya titlar på svenska. Också vad gäller utgivningsföljden lät sig svenskarna till en början vägledas av den danska och norska utgivningen. Eftersom huvudsyftet med utgivningen var pedagogiskt blev det mindre viktigt med originaltroheten. Många Barnbiblioteket saga 100 ar texterna var inte översättningar i dagens mening utan snarare återberättade klassiker eller fria bearbetningar av välkända historier.

Något färre verk utgjordes av berättelser och romaner. Sagosamlingarna innefattade såväl folk- som konstsagor, med vilket man avsåg sagor med namngivna författare. Svenska original var särskilt vanliga inom denna genre, men det är anmärkningsvärt att de svenska återberättarnas personliga avtryck var mycket tydliga också i de importerade sagoberättelserna.

Återberättandet användes också för klassiska verk: Forngrekiska guda- och hjältesagorefter Homeros. En annan återkommande texttyp var robinsonaden, en genre som tydligt överensstämde med redaktionens ideologiska strävan: Här fick skolvärlden textunderlag till skolteaterverksamheten. Redan hade Zacharias Topelius skickat in ett sagospel men mötts av skepsis från Amanda Hammarlund. När den första volymen i teaterserien senare kom ut på marknaden blev den knappt observerad i pressen, men sakta väcktes ändå intresset.

Sådant verkade främjande både på arbetsglädje, diktion, plastik och samarbetet i klassen och var den bästa hjälpen för hämmade, blyga barn, som Barnbiblioteket saga 100 ar blev fri och glada, även om de bara fick spela kaktus eller ett lamadjur.

Tack vare sitt unika distributionssystem fick Barnbiblioteket Saga ett stort genomslag i de svenska barnens läsning och kom som nämnts att bli viktigt för formandet, eller snarare befästandet, av en svensk barnlitterär kanon. De verk som producerades under det första årtiondet blev i många fall långlivade.

En annan av de mer omtryckta titlarna var Amanda Kerfstedts bearbetning av Onkel Toms stugamed 16 utgåvor fram till Vissa titlar trängdes efterhand ut ur den kanon som utgivningen kan sägas manifestera. Något förvånande fick Fridtjuv Bergs återgivning av de grekiska hjältemyterna ett långt liv. Den var inte särskilt lättläst ens i händerna på denne pedagog, och det vimmel av främmande namn på gudar och hjältar som passerar revy måste ha tett sig ansträngande Barnbiblioteket saga 100 ar läsaren, särskilt de ställen där texten övergår i hexameter i blockcitat.

Under talet ökade antal svenska original, samtidigt som många översättningar och bearbetningar Barnbiblioteket saga 100 ar från norska och danska. I allt högre grad skrevs verken för yngre barn och hade handlingen förlagd till samtida vardagsmiljö.

Bland Sagas översättare fanns en liten grupp återkommande trotjänare.

Barnbiblioteket Saga Sagospel och teaterstycken...

Den flitigaste var utan tvekan Hugo Gyllander, som vid sidan av Henrik Wranér var den ende som hade Saga som sin huvudsakliga uppdragsgivare. Både Gyllander och Wranér hade tydliga pedagogiska ambitioner med sin översättarverksamhet.

Andra översättare tog tillfälliga uppdrag från skriftserien, och hos dem var nog det pedagogiska intresset mer varierande — där fanns exempelvis representanter för den renodlade underhållningslitteratur som serien ville vara en motvikt till, såsom Harald Johnsson.

I det ideologiska spannet mellan honom och Gyllander återfanns en erfaren översättare som Ebba Nordenadler. Bland övriga kan nämnas den kända sagoförfattaren Anna Wahlenberg. Henrik Wranérs dotter Signe tog över utgivningen efter "Barnbiblioteket saga 100 ar" Hammarlunds död och styrde sedan Barnbiblioteket Saga fram till Inledningsvis hade framgångarna för serien vilat på det goda samarbetet mellan redaktionen och en hängiven lärarkår, men engagemanget försvagades över tid och Saga måste börja hävda sig på den fria marknad som serien inledningsvis velat korrigera.

Genomslag Tack vare sitt unika distributionssystem fick Barnbiblioteket Saga ett stort genomslag i Barnbiblioteket saga 100 ar svenska barnens läsning och kom som nämnts att bli viktigt för formandet, eller snarare befästandet, av en svensk barnlitterär kanon. Översättarna Bland Sagas översättare fanns en liten grupp återkommande trotjänare.

Barnbiblioteket Saga var en svensk...

Barnbiblioteket Sagas böcker gavs från början ut häftesvis, med start af årsdagen for den første SAGAudgivelse: Hundra år av sagor ( sider). Den första utgåvan på svenska av Jules Verne "Två års ferier", Saga Nr 27 från.

Barnbiblioteket Saga var en svensk utgivning av barn- och ungdomslitteratur mellan ochsom startade på initiativ av Svensk läraretidnings förlag och. LIBRIS sökning: Barnbiblioteket Saga.

Nordlinder, Eva, (författare); Barnbiblioteket Saga år. ; Ingår i: Barnboken. - Stockholm: Svenska.

MORE: Bakom kulisserna pa en 100 arig teaterklassiker

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde