Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

115.9m FM

Mojligheterna kom nar sverige vagade 2

opinion

Stormaktstiden är en epok i Sveriges historia. Namnet kommer av att Sverige under denna period erövrade och upprätthöll en stormaktsställning i Europa. Stormaktstiden, vars tidsomfattning definieras olika, föregicks av Äldre vasatiden — och efterföljdes av frihetstiden — att tänka på är dock att fredsavtalet med Ryssland inte skrevs under förrän Stormaktstiden indelas i Yngre vasatiden — och Karolinska tiden — Perioden kallas stundom, efter mönster av det långa taletför Sveriges långa tal.

Perioden anses ofta inledas med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen [ 2 ] [ 3 ]även om det finns många som vill förlägga dess inledning så tidigt som tilldå Erik XIV startar den svenska Östersjöexpansionen genom att han sänder en armé till Estland på anmodan av staden Reval. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion [ 7 ].

Från år till år nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 länder skaffade sig Sverige många fiender.

När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.

Personuppgiftspolicy

Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad.

Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark.

Exempelvis bistod Nederländerna år Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år landsatte en engelsk-holländsk flotta 4  man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland.

Många drabbade när tåg ställs...

Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år i samband med Karl X: Föregås av äldre vasatiden. Grundläggaren av Sveriges stormaktsställning var Karl IX: Sedan han, fastän han bara var en yngling, under stora svårigheter och mot en oerhörd penningutbetalning för Älvsborgs lösen lyckats uppnå freden i Knäred med Danmark och därmed bevarat rikets integritet, fullföljde han det Ingermanländska kriget mot Ryssland med sådant resultat att Kexholms län och Ingermanland som tidigare tillhört Ryssland blev svenskt Hans kamp för avvärjandet av Sigismunds krav på Sveriges krona ledde till att Polen tillsvidare måste avträda Livland och en del för östersjöhandeln viktiga preussiska hamnar.

Genom dessa ryska och polska förvärv togs ett stort steg till att Östersjön skulle bli ett svenskt innanhav — en tanke som inte var orimlig vid en tid då haven till följd av kommunikationsväsendets beskaffenhet snarare förband än skilde länderna åt, och då nationalitetsprincipen ännu inte fått en bestämmande betydelse för statsbildningen.

Trots att Sverige hade besegrat Polen hade Sigismund inte gett upp sina anspråk på den svenska kronan, och om den katolska reaktionen segrade i det utbrutna stora religionskriget i Tyskland, det trettioåriga krigetkunde han påräkna dess understöd till Sveriges kuvande. Detta var orsaken till Gustav II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget. De för eftervärlden delvis i dunkel höljda planer med avseende på Sveriges blivande ställning som han anknöt till sitt segerlopp, blev till följd av hans förtidiga död ofullbordade, men tack vare dem som fortsatte verket — Axel Oxenstierna och de stora fältherrarna ur hans krigarskola, som Johan Banér och Lennart TorstensonJohan Lilliehöökm.

Därmed "Mojligheterna kom nar sverige vagade 2" också det som var villkoret för detta och som Gustav II Adolf kände som en nådegåva för sig och sitt folk att få kämpa för: Även landområden en stor del av PommernWismar och Bremen-Verden tillföll Sverige i den fred, den Westfaliska fredensom under hans efterträderska Kristina — gjorde slut på det stora kriget Sverige kom även ut ur kriget som ledaren för all kontinental protestantism, vilket höll tills imperiet föll Detta bidrog även till Sveriges ökade Mojligheterna kom nar sverige vagade 2. Besittningen av de tyska landområdena medförde inte den politiska maktställning som Gustav II Adolf kanske skulle skaffat Sverige, om han själv fått avsluta det tyska verket.

Men då Sverige genom dem blev medlem av det Tyska riket och även en av garanterna för Westfaliska fredenvar det nu erkänt som en av det europeiska statssystemets mera framstående medlemmar. Två av de tyska landförvärven - Pommern och Wismar - hade också betydelse för det svenska östersjöväldets utveckling och gav en ersättning för det tillbakasteg med avseende på detta som måste tas vid uppgivandet av de preussiska hamnarna för att bereda möjlighet att efter Gustav II Adolfs död fortsätta det tyska kriget.

En vinst av stormaktsställningen som skulle komma att överleva denna var att det därigenom bereddes tillfälle att konsolidera det rent svenska området inom naturliga gränser mot Danmark - Norge. En direkt följd av framgångarna i det tyska kriget var nämligen freden i Brömsebro den 13 augustii vilken GotlandJämtland och Härjedalen samt Halland på 30 år tillföll Sverige, och den i kriget förvärvade militära överlägsenheten blev förutsättningen för att drottning Kristinas efterträdare Karl X Gustav — senare genom freden i Roskilde den 26 februari kunde tvinga fram de dyrbara förvärven av SkåneHallandBlekingeBohuslän och Trondheim i Norge.

Hans plan att fullborda östersjöväldet — på Polens Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 med anledning av att de polska vasarna inte hade gett upp sina krav på den svenska kronan, och sedan genom ett nytt danskt krig med hela Danmarks erövring som mål - blev visserligen inte realiserad, men till följd av det polska kriget skaffades dock — efter hans död — genom freden i Oliwa det nämnda kravet fullständigt ur världen och Sveriges rätt till Livland blev definitivt erkänd.

Under det skånska kriget —, som till en början gick dåligt för Sverige, riskerade de sydsvenska landskapen att återgå till Danmark, speciellt då Sveriges flotta gjorde flera bleka insatser och inte kunde stödja de tyska besittningarna. Sverige hade dragits in i detta krig efter att ha lierat sig med Frankrike och gått med på dess sida i det europeiska krig som började med Ludvig XIV: Frankrike hjälpte dock senare Sverige militärt och diplomatiskt så att den följande freden inte ledde till några landavträdelser.

Kriget hade dock visat att den svenska armén var långt ifrån tillräcklig för att behålla det som en gång tagits, och för att åtgärda detta skapades det yngre indelningsverketmed de tillgångar som tillföll staten genom den reduktion som samtidigt genomfördes som ekonomisk bas.

Då löstes "Mojligheterna kom nar sverige vagade 2" uppgift av den allra största betydelse för statsskicket: Även detta storverk knyter sig i främsta rummet till Gustav II Adolfs namn. Den enda rättsliga representanten för statsmyndigheten hade under de äldre Vasarna varit kungen själv.

Riksrådetsom var en i landslagen lagfäst riksinstitution, skulle väl också ha kunnat betraktas som en representant för denna, men till följd av de minnen som knöts till dess maktutövning under medeltidenfick det, som redan antytts, till en början endast en undanskjuten ställning i det "nya riket". Härav vållades emellertid den ovan omtalade aristokratiska opposition mot kungamakten som framträdde efter Gustav Vasas död. I dess program, vars främste talesman var riksrådet Erik Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 Sparreingick en ordnad ämbetsförvaltning, men underställt rådet såsom varande statsmaktens egentliga innehavare.

Detta skulle antagligen ha medfört en återgång till medeltidens regerande aristokrati med dess följd den av Gustav Vasa undertryckta aristokratiska anarkin. Hans söner förhöll sig därför reserverade mot de högadliga organisationsförslagen, och sedan Karl IX i blod kvävt rådsaristokratins restaurationsplaner bland annat i Linköpings blodbadfortsatte han i det stora hela det rent personliga regemente vari Vasarnas kungadöme, frånsedt några ej fullföljda ansatser, dittills förmått finna sitt enda uttryck.

Det var Gustav II Adolf som försonade aristokratin med den på monarkisk grund vilande nya statsordningen och kunde så göra den politiska duglighet, som adeln mer än någon annan klass då var mäktig, tjänstbar åt denna.

Rusttjänsten förlorade härigenom sin konstitutiva betydelse för adelskapet, och detta erhöll genom riddarhusordningen en ny grund. Adeln blev därmed den samhällsklass som framför allt skulle ägna sig åt högre statstjänst, inte bara blott militär utan också civil, och för att främja detta gav Gustav II Adolf den ökade privilegier. Det var från dessa förutsättningar han tillsammans med den svenska aristokratins största personlighet, Axel Oxenstiernautförde det organisatoriska storverk som fick sin avslutning i års regeringsform.

Den föregående vasatidens sekreterarregemente upphörde, och det högadliga riksrådet blev en verklig regeringskonselj — inte egenmäktigt beslutande, inte parlamentarisk, men genom sin sociala maktställning ägnad att utgöra ett konstitutionellt band på kungamakten.

Fotbollsjubel i depån

Den kungliga domsrätten fick ett permanent organ i Hovrätten och riksrådet började få tjänstgöra även som en högsta instans för denna. En fast centralförvaltning upprättades i kollegiala former. Gustav Vasas stora reform av lokalförvaltningen fullbordades på ett sådant sätt att fogdarna underordnades landshövdingarvilka i olikhet med medeltidens stora läntagare även de blev verkliga ämbetsmän. Visserligen mäktade den gamla folkliga självstyrelsen i landskap och härad inte bevara sin ställning vid sidan av den sålunda planmässigt organiserade kungliga ämbetsförvaltningen, men i stillhet lades grunden till en ny kommunal styrelse genom den självförvaltning som sockenmenigheterna utövade under prästerskapets ledning, och städernas självstyrelse undertrycktes inte utan ställdes endast i organiskt sammanhang med den kungliga lokalförvaltningen.

Emellertid förlade Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas stora organisationsverk ingalunda statsmaktens utövning endast till kung, råd och ämbetsverk. Det var tvärtom det som gjorde också ståndsriksdagen till ett effektivt och lagstadgat organ för detta. Ordnad samverkan mellan alla nationella krafter för att förverkliga statsändamålet var grundtanken i Gustav II Adolfs statsskick, och därför har senare tiders statsmän kunnat söka en ledning i detta även för sitt statsliv.

Även på den andliga och materiella kulturens område gjordes under stormaktstiden sådana insatser att perioden har gjort sig förtjänt av sitt namn. Vad som med avseende på den förra hade försummats under reformationstiden gottgjordes nu.

Gymnasier inrättades på Johannes Rudbeckius initiativ, och Uppsala universitettill vars återställande en svag början hade gjortsfick utvecklingsmöjligheter och ekonomisk trygghet genom att Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 ärkebiskop Petrus Kenicius förmådde Gustav II Adolf att göra en storartad donation från "Mojligheterna kom nar sverige vagade 2" Gustavianska arvegodsen. Tartu universitet grundadesKungliga Akademien i Åbo och Lunds universitetför främjande av svensk odling i Finland och de skånska provinserna, och det folkbildningsarbete på protestantisk grund som denna tids svenska kyrka utövade kan inte värderas högt nog.

Deltagandet i trettioåriga kriget förde visserligen med sig ett överdådligt i levnadssätt men det var även därigenom som Sverige blev öppet för inflytande från andra europeiska länders kulturliv.

Först nu kan man tala om svensk poesi och svensk vetenskapom än i famlande nybörjarförsök, som bär spår av sin tids storvulna patriotism. Även för den materiella kulturen blev stormaktstiden omvälvande. Genom åtgärder i merkantilsystemets anda och genom öppenhet mot utlänningar med större affärsvana, hantverkskunnande och yrkesskicklighet än dåtidens svenskar, uppmuntrade Gustav II Adolf och Kristinas förmyndarregering utvecklingen av Sverige.

Sverige började nu få ett ordnat kommunikationsväsen. Införandet av nya metoder i järntillverkningen grundlade den stormaktsställning Sverige skulle få och behålla länge i denna bransch. De första ansatserna till svensk fabriks industri gjordes, handeln fick ett stort uppsving och med den även stadsväsendet, något som i synnerhet gagnade Stockholm.

Först med denna utveckling, och genom landets styrelsecentralisering, blev Stockholm nu rikets verkliga huvudstad. Man var heller inte främmande för tanken att göra Sverige till en kolonialmakt, vilket kolonin Nya Sverige i Nordamerika vittnar om, men den kraftutveckling som skulle fordrats för detta togs istället i anspråk av den europeiska stormaktsställningens krav.

Även själva styrelsesättet påverkades av den aristokratiska förskjutningen inom samhällslivet. Hos den nu socialt dominerande högadeln framträdde tendenser att låta dess politiska organ, riksrådetundantränga kungen från den plats som vasatiden gett honom inom riksstyrelsen. Förutsättningen för att den fasta förvaltningsorganisation som trätt i stället för de äldre vasarnas personliga regemente skulle kunna fungera på ett tillfredsställande sätt var emellertid en kraftig regeringskontroll. Att åstadkomma en sådan var kungens uppgift, och om han inte kunde eller fick handha den hänvisades förvaltningsorganisationen till självkontroll genom sina egna till rådsregeringen hörande främsta ämbetsmän.

Tack vare Axel Oxenstiernas exceptionella ledaregenskaper utföll experimentet inte dåligt under Kristinas omyndighetstid, men under Karl XI: Därmed föll planerna på ett självständigt rådsvälde, men deras fall drog med sig det på maktfördelning och samverkan mellan kung, råd och ständer grundade statsskick som, rotat i uråldrig svensk statsuppfattning, av Gustav II Adolf bragts till större fulländning än någonsin förut.

Med hjälp av riksdagsoppositionen mot den aristokratiska utveckling som både i socialt och politiskt hänseende visat sig så betänklig samlade kungen, fäderneslandets räddare, i sin Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 hela statsmyndigheten och så uppstod det karolinska enväldet — en styrelseform som utmärktes Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 att den var monistisk, det vill säga statsmyndighetens koncentrerades till ett enda statsorgan.

Detta var en nyhet i svenskt författningsliv, men då hade det ett visst berättigande såsom en tillfällig diktatur för att lösa viktiga samhällsuppgifter. Resultatet av det karolinska enväldets införande blev en ny omfattande reduktion som räddade den svenska bondefriheten och möjliggjorde att förvaltningskostnaderna tillgodosågs genom en fast avlöningsstat i stället för genom förläningar, skapandet av en ny härordning genom indelningsverket och införandet av reda och plikttrohet i förvaltningen.

Denna berövades därvid sin aristokratiska självständighet och erhöll karaktären av en kunglig byråkrati, men Karl XI lät den arbeta i former från Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas reform och gav åt dessa ännu större fasthet.

När Karl XII tillträdde tronen i slutet av talet var han femton år. Sveriges fiender såg i detta en möjlighet, att tiden var inne för att återta vad de förlorat och därmed inleddes det stora nordiska kriget. Den nya organisation av armén som Karl XI infört fungerade till en början utmärkt; Mojligheterna kom nar sverige vagade 2 bestod av folkligt förankrade, välutbildade soldater [ 10 ] med revolutionerande stridstaktik och utvecklad beväpning.

I numerärt underläge under talets första år besegrar i åtskilliga slag den svenska krigsmakten sina fiender. Danmark tvangs bland annat snabbt att dra sig ur kriget på grund av freden i Traventhal och en stor seger vanns över Ryssland vid Narva [ 11 ]. Den svenske kungen tog därefter det vågade beslutet att attackera Ryssland [ 12 ]. Under marschen på väg in mot Rysslands hjärta utsattes svenskarna för den brända jordens taktik från ryssarnas sida.

Även den ryska vintern hade negativ inverkan på de svenska soldaterna. Snart ställdes den utmärglade svenska armén mot en moderniserad, numerärt överlägsen här. Även om svenskarna understöddes av frihetliga zaporizjakosackervar antalet soldater i den svenska armén alltså betydligt lägre i jämförelse med den ryska.

Den ryska hären var därtill utrustad med betydligt fler kanoner, vilket under den rådande sommarväderleken utgjorde större tillförlitlighet än vintertid. Slaget vid Poltava slutade med att den svenska armén inte lyckades bryta den ryska linjen och därefter lämnade slagfältet, medan ryssarna behöll kontrollen över området.

Åtskilliga svenskar stupade, eller togs som krigsfångar. En stor del av de svenskar som blivit tagna till fånga vid Perevolodjna sattes i arbete för att påbörja bygget av den ryska staden St.

Karl XII och hans kvarvarande manskap på ungefär 1 ärrade veteraner bytte riktning och tågade söderut mot den lilla staden Bender i Moldavien, som då var del av det Osmanska riket [ 13 ]. Han styrde sin armé mot det Osmanska riket för att försöka alliera sig med dem i sitt krig mot tsar Peter I av Ryssland. Det skulle öka möjligheterna att segra anmärkningsvärt, då två stormakter kunde angripa fienden från flera flanker och på så sätt med större chans kunna besegra det växande och allt mäktigare Ryssland.

Många drabbade när tåg ställs in i Afrikahettan Stormen drog in över Sverige under ny Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN Trumps nya invit från Vita huset: Kom hit, jag är redo Inför 76 personer stod Rask för 36 räddningar och bidrog till Bostons Bruins 4–2-seger över Chichago Blackhawks.

Till Glottra Skog arena i...

Viktor Claesson starkt bidragande till att Sverige tog sig förbi Schweiz i åttondelen. jobb i försvarsspelet och farlig när bollen kom upp på offensiv planhalva. Trots goda möjligheter för båda lagen att göra mål var det mållöst i paus.

Andra har också läst

England var det bättre laget och vann kvartsfinalen rättvist med 2–0. Därefter turades lagen om att vara i ledningen, men när det återstod två och en halv minut av matchen satte Sölvesborg det avgörande målet. Gislaved tog Prenumerera på Sveriges snabbaste och mest ultralokala nyhetsbrev. Här får du .

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde