Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

93.5m FM

Vatikanen pa kollisionskurs med usa

opinion

Sixtus V —90 är en av de verkliga kraftpåvarna. Liksom den store konstpåven Julius II var han utrustad med en järnvilja, och med en kort stubin som inte tålde motsägelse, och som denne var han en boren härskarnatur.

Sixtus var en motreformationens påve. Luthers reformation hade grundligt skakat om i den katolska världen. Man levde i ett konstant spänningsförhållande till de protestantiska avfällingarna men hade Vatikanen pa kollisionskurs med usa det tridentinska kyrkomötet i århundradets mitt gått in för motattack.

När Vatikanen den 18 april...

Det ledde till en ständig tävlan, en konkurrenssituation där det gällde att visa vem som var bäst. Den beslutsamma koncentrationen på staden Rom var ett led i denna strävan. Rom, urkristendomens hemort, skulle bli en pånyttfödd kristenhets huvudstad, förskönad och effektiviserad till det yttre, men också inåt sanerad och befriad från all moralisk röta.

Dagens Nyheter

Det är i denna strängare anda som inkvisitionsdomstolen får ökad betydelse, och det är i den andan som de tidigkristna gestalterna träder fram i teologi och konst: Sixtus vetenskapliga intresse för till exempel kyrkofadern Ambrosius skrifter är en tidstypisk företeelse, ett uttryck för den kampanda som fortsätter att gälla under hela den efterföljande barockperioden.

Motreformationen är en tid av hårdnad ideologi. Sixtus barndom hade varit blygsam. Han hette egentligen Felice Peretti och var son till en fattig trädgårdsmästare i Montalto. Sin första skolning fick han i ett franciskanerkloster, under en morbrors överinseende. Morbrodern var en av munkarna i klostret, en man utrustad med hårda nypor: Som tolvåring avlade han sitt ordenslöfte, förmodligen för all framtid påverkad av denna stränga miljö.

Sitt goda läshuvud fyllde han med en Vatikanen pa kollisionskurs med usa teologisk skolning vid olika universitet, blev magister i teologi och utsågs till biskop.

När han vid nästan 50 års ålder utnämndes till kardinal hade han gjort en kometkarriär. Han tog sig namnet Montalto efter sin hemstad, flyttade till Rom och byggde sig ett palats uppe på Esquilinen.

Men hans karriär var inte slut. Efter femton år som kardinal valdes den forne fattiggossen till innehavare av sin kyrkas högsta ämbete. En envis anekdot påstår att Peretti slugt understödde sin egen kandidatur genom att under hela konklaven orkeslös tulta omkring stödd på sin käpp; för oeniga kardinaler var en snart död påve ett lockbete som gav andhämtningspaus.

Anekdoten tillhör legendfloran, men Peretti blev vald och någon orkeslöshet sågs hur som helst inte längre till. Den nye påvens gammelmanskäpp förvandlades raskt till en knölpåk.

Knölpåken var hans medel. För att se hans mål får man bege sig till Santa Vatikanen pa kollisionskurs med usa Maggiore, till Sixtus gravkapell. Där är han avbildad på det sätt han själv ville framstå, en knäböjande gestalt i ödmjuk bön inför den krubba som under hans tid var kapellets förnämsta relik. Marmorrelieferna bakom den fromme knäböjaren visar symboler för fred och rättskipning: Under ett skuggande träd sover en ung man fridfullt.

Hans öppna penningpung ligger orörd framför honom i gräset. I Sixtus idyll lyser alla fridstörare med sin frånvaro, de har oskadliggjorts, och i bildsvitens bakgrund får vi veta hur: Sixtus har gjort slut på all ondska. Huvudena på bilden har mer än symbolvärde. Sixtus åtgärder mot banditväsendet hade varit drakoniska.

Priset för Sixtus frid var alltså mycket högt. Det står en stank av ruttnande lik kring hans regim. Men det finns förmildrande omständigheter kring denna skoningslöshet.

Sixtus tid var inte vår. Synen på brottslingar Vatikanen pa kollisionskurs med usa rent generellt hård på hans tid och avrättning var ett godtaget medel för brottsbekämpning. Anarkin var vid hans trontillträde i det närmaste total, ingen gick säker på gatorna, rån, mord och överfall satte skräck i befolkningen.

Vatikanen pa kollisionskurs med usa på landsbygden, ofta lierade med den lokala adeln, höll på att utvecklas till regelrätta arméer och tycktes hota påvestatens själva grund. Sixtus rättskipning tog inte hänsyn till börd. Hans bila föll demokratiskt över såväl hög som låg, och efter kort tid föreföll det som om han definitivt hade lyckats utrota allt banditväsende.

Många var utan tvivel tacksamma över sin ökade säkerhet. Som så ofta ersattes ett gammalt skräckvälde med ett nytt. I vällovligt nit förbjöd Sixtus bärandet av vapen, men straffet för överträdelse — döden — väckte ont blod. Också moraliska överträdelser bestraffade han skoningslöst. Homosexualitet, incest och abort belades med dödsstraff, sabbatsöverträdare sändes till galärerna och ryktessmidare fick tungan avskuren.

Dödsstraff för äktenskapsbrott förhindrades genom kardinalernas veto. Inte heller sin avsikt att fördriva skökorna från staden lyckades Sixtus genomdriva. De gav kyrkan dåligt rykte och var en följd av den kyrkliga administrationens mansdominans. Den manliga delen av befolkningen var mer än dubbelt så stor som den kvinnliga, och överskottet — mer än 60 män, alltifrån kardinaler till tjänare — hade länge Vatikanen pa kollisionskurs med usa för en omfattande prostitutionshandel.

Skökorna — 13 till antalet enligt icke helt pålitliga uppgifter — förvisades dock från huvudgatorna och förbjöds att visa sig ute efter solnedgången. Det fanns inga brott som kunde förlåtas; alla brottslingar skulle bokstavligen utrotas från jordens yta. Med en sådan påve, menade de snart luttrade romarna, hade inte ens Petrus gått fri: För egen del drogs denne hårdföre påve inte med några besvärande laster.

Han levde asketiskt, var sparsamt lagd och behövde mycket lite sömn. Däremot ägde han ett övermått av energi. Han gav den ökat spelrum genom en omorganisation av kurian, som inte bara effektiviserade den kyrkliga förvaltningen utan på köpet gav honom själv ökad beslutsmakt. Han ville inte bromsas av någon byråkrati. Vid sitt trontillträde hade han redan hunnit fylla 65 år. Och det var åtskilligt han hann med under sina fem år på tronen.

Hans intresse för det sociala inskränkte sig inte till att halshugga bort problemen. Han försökte faktiskt också förebygga dem. För att ge de fattiga en hederlig försörjning grundade han fattighus där unga flickor och pojkar fick lära sig yrken, och han försökte skapa arbetstillfällen genom att i det av hävd industrifattiga Rom sätta igång en industriell verksamhet, bland annat silkesodling och ylleväverier. Han genomförde också en — delvis lyckad — torrläggning av de pontinska träsken, hemvist för den fruktade malariamyggan och en allvarlig hälsofara.

Mest betydande av allt var dock hans omvandling av själva staden Rom. Det är med Sixtus V som Rom får en målmedveten stadsplanering och dagens moderna gatunät ser dagens ljus. Något liknande kunde varken Paris eller London uppvisa. Med sina nya framtidsinriktade gator kom Sixtus Rom att inta en tätplats bland Europas storstäder. De största ingreppen gjordes i Rione Monti, den stadsdel som innanför den aurelianska muren omfattar de tre kullarna Quirinalen, Viminalen och Esquilinen.

Det var en trakt som låg i det närmaste öde. Vattenförsörjningens upphörande hade redan under senantiken gjort den obeboelig, stadskärnan hade förflyttats till Tiberstranden nere på Marsfältet och de torrlagda kullarna bestod sedan sekler av ruinrester och lantliga vingårdar. Det var denna öde bygd som nu skulle urbaniseras. På Quirinalen fanns redan det påvliga sommarpalatset nu presidentpalatspåbörjat av Sixtus företrädare Gregorius XIII vid samma tid som Sixtus själv i Santa Maria Maggiores närhet på Esquilinen hade uppfört sitt kardinalspalats.

Dessa lantliga kullar skulle nu förses med vatten. Arbetet på vattenledningen, en förfallen romarakvedukt från Alexander Severus tid, sysselsatte mer än 2 man och mötte många motgångar innan det var klart. Det blev ett 20 km långt ständigt rinnande flöde vars källor påven egenhändigt tillhandlat sig av deras ägare, familjen Colonna.

Domenico Fontana, påvens egen husarkitekt, var den som svarade för det lyckosamma tekniska utförandet och han krönte sitt arbete med en pampig fontän vid nuvarande Largo Susanna, det ställe där akvedukten slutade. Fontänen har utformats som en romersk triumfbåge, men med bibliska figurer instoppade i de tre valven, i det mittersta en imposant Moses som med sin stav slår fram vatten ur klippan Vatikanen pa kollisionskurs med usa sitt törstande folk. Allusionen är tydlig och dagens romresenärer som sökt sig till Berninis Teresa-skulptur i den intilliggande kyrkan Santa Maria della Victoria har sannolikt sett denne Moses-påve, som dessvärre kom att bli ful, så ful att dess skulptör i förtvivlan över kritiken ska ha begått självmord.

Domenico Fontana behövde inte tänka på något självmord.

Nyhetsbrev från Populär Historia

Han engagerades istället för det praktiska utförandet av påvens nästa steg i stadsomvandlingen. Med vattenförsörjningen på de tre kullarna ordnad gällde det att se till framkomligheten, och det var nu som Sixtus verkligt stora satsning tog Vatikanen pa kollisionskurs med usa början: Santa Maria Maggiore blev alltså den mittpunkt från vilken de nya gatorna strålade ut till dessa Vatikanen pa kollisionskurs med usa kyrkor. Idén med strålgator var inte ny.

Sixtus hade en förebild i de tre gator Ripettan, Corson, Via del Babuino som från stadens inkörsport vid Piazza del Popolo stjärnlikt ledde in i staden. En huvudtanke som påven hade var att underlätta vallfarten för de pilgrimer som besökte staden: Också vissa utvalda romarminnen skulle hedras. Den långa smala gatan från Santa Maria Maggiore till Trajanuskolonnen, Via Panisperna, blev emellertid inte färdigbyggd — terrängen var för oländig — men Trajanuskolonnen, som skulle ha bildat landmärke i gatans slut, införlivades istället ceremoniellt i den kristna stadsbilden.

Den triumferande hednakejsaren Trajanus hivades ner från sin piedestal och upp hissades istället aposteln Petrus, en hastigt tillverkad bronsstaty, vars material kostade flera antika bronser deras liv. Och samma öde som Trajanus mötte Marcus Aurelius uppe på sin kolonn: Det var fråga om en fundamental omvandling av staden, ett medvetet försök till storstadsbyggande.

Ändå är det inte utan att man blir glad över att Sixtus aldrig hann ro alla sina idéer i land. Han planerade nya strålgator kring såväl Trajanuskolonnen som Colosseum och Lateranen. Sixtus oändliga avenyer är — det vet varje romfarare — monotona att gå på; hade hans planer förverkligats skulle det helt ha tagit kål på det organiskt framvuxna, det charmfullt kringelikrokiga i staden. Utan sitt gatuvirrvarr hade Rom inte längre varit Rom. För Marsfältets del var det nära ögat, men avlägsnandet av husgyttret i denna tätbefolkade stadsdel skulle ha inneburit expropriering och skyhöga kostnader.

Påven fick vackert lov att backa. "Vatikanen pa kollisionskurs med usa" exempel kom Eichmann på kollisionskurs med Himmler som, i syfte att få ett ytterligare ett antal år, varefter han fick hjälp av Vatikanen att fly till Argentina.

Däremot bidrog återkommande rapporter i radio och, i USA, i tv till att hålla. USA ger nu en tydlig signal om att Ryssland har fler sanktioner att vänta på har koordinerat åtgärderna, men USA uppges ha hamnat på kollisionskurs med.

Vatikanen Påve Franciskus har beordrat en "grundlig utredning" av samtliga av. Regenter · Romarriket · Mellanöstern · Egypten · Antikens Grekland · Städer · Imperier · USA · Kolonialism · Sydamerika Den beslutsamma koncentrationen på staden Rom var ett led i denna strävan.

Istället satsade påven nu på Vatikanen. de andliga makthavarna kom snart nog på kollisionskurs med sina världsliga.

MORE: Svenska skype stamt i usa

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde